En natthälsning

Tiden rinner ur mina händer och snart är mitt skolår slut. Det är totalt absurt.

Så tiden för att sitta och skriva ner allt det jag vill, har inte funnits. Men har iallafall hunnit fira Finlands VM-guld med klackarna i taket med Sandra som sällskap. Det kändes oerhört spännande att heja på fosterlandet i fel land, så efter vinsten tog vi några shottar på saken (efter att ha skrikit sönder rösten). Vi borde ha badat i fontänen med de andra firande finnarna, för vi har ju faktiskt inte vunnit på 16 år - så revanschen och den fosterländska lyckan var enorm!


Lyssnar på den här låten och lever i min bubbla fylld med tankar och stundtals kreativt flow som gör att dagarna flyr iväg. Jag återkommer.


"jag dansar men jag känner ingenting alls",
Amanda