En måndag

En liten parentes,
 
förra veckan var det en måndags morgon då allt kändes extra grått.
Så jag bestämde mig för att spendera min måndags förmiddag ungefär så här;



Med tanke på filmen jag såg på så borde jag länka och utmärka en spansk, hetsig, "romantisk" låt som ingår i filmen.
Men den tilltalar mig inte lika mycket som denna äckligt fina låt gör - just idag.


"well I'm scared of what's behind and what's before",
Amanda

Familjen i tre stämmor och familj på besök

Så, jag slutade vid att jag kom tillbaka till Stockholm. För hela fyra veckor sedan. (Herregud vad tiden flyger iväg). Så vecka 10, bestod typ av mysiga kaffen i Gamla stan och bio (igen) med Matilda och denna gång såg vi "Min låtsasfru", som underhöll oss väl. På veckoslutet blev det bailando hemma hos Emmis. Med The Clash och Nationalteatern dunkandes i högtalarna svalde vi Minttu, spelade "Jag har aldrig" och sjöng. Matilda tog en minttu för mycket och somnade i Emmis säng, så istället för krogen valde vi att slockna fyra stycken pladask i Emmis säng. Där vaknade vi nästa morgon runt klockan åtta, och bestämde oss för att uppleva Mcdonalds frukostmeny. Så vid klockan nie satt vi med Anna, Matilda och Elin tre timmar i krapulantiskt tillstånd på Mcdonalds. Funky fresh!
 
Fest hos Emmis - Robin, Elin, Anna, jag, Jesper och Matilda.
 
Den förtjusande Anna.
 
Min kära Andreas.
 
Jesper spelade gitarr i dimman.
 
På den krapulantiska lördagsmorgonen efter Mcdonalds gifte sig Matilda och Anna i Liljeholmens varuhus.
 
Det var romantiskt.
 
En av följande veckas "höjdpunkter" var ju onsdagen. Efter vår ensamble-lunchkonsert i skolan skulle vi åka hem, men Anna tyckte att vi lika bra kunde åka hem till mig och dricka lite rött vin. Så vi drack, rökte vattenpipa och lyssnade på Miss Li, och förbättrade världen - såklart. På fredagen ordnande Elin i parallelklassen hemmafest. Där stannade vi till halv sex på morgonen, men Anna och Emmi tyckte att vi kunde väl åka in till stan och äta något istället. Så runt klockan sex hittade vi 7eleven som var det enda som var öppet. Runt halv åtta åkte jag med bussen hem bland med folk som var påväg till jobbet. På lördagen, när jag vaknade typ klockan fem, kom Matilda och Vickan förbi med Marabou och chips, och vi befann oss i en Beatles-dimma medan vi lyssnade på "Norwegian wood".
 
Onsdagsvin och vattenpipa hos mitt ft. Anna.
 
Och Emmi.
 
Tralala.
 
Så, på fredagen för snart två veckor sedan blev det pubkväll & jamnight i skolan. Jag, Matilda och Madde uppträdde med vår "kända" frisören-låt (Galenskaparnas låt). Och så gjorde vi vår egna version av Familjens "Det snurrar i min skalle", a cappella trestämmigt och långsamt - men en vers med trummor och tempo. Den blev väldigt uppskattad av de salongsberusade åskådarna. Det blev ett evigt förbättras av världen, uppträdanden, djupa samtal med "främlingar" och liknande. När alla var väldigt runda om fötterna skulle vi dra vidare. Alla drog till två olika ställen så det blev ingen hit direkt. Men jag fick iallafall reda på att en helt svensk från skolan har sommarstuga nära Tenala och brukar vara på Ekenäs bibliotek och handla på Matilda - haha! Världen är verkligen liten. Kvällen slutade med att jag hoppade in i en taxi och slocknade på en soffa. Nästa morgon börjades med några Johan Glans-klipp och en oerhört sunkig känsla på tunnelbanan. En cider hade spruckit i min väska så min mp3a ser aldrig mer dagsljuset (mina mp3or vill tydligen alla dränka sig), så jag gick runt med en spritluktande väska. Vi bestämde oss med Vickan, Matilda, Madde och Katrin att gå på bio (igen, igen, igen). Denna gång blev det "Never let go". En väldigt tung men oerhört fin, brittisk film, om kloning och donatorer. Vi satte alla tysta någon minut efter filmen.
 
Matilda och Vickan. (Vakio förfest bilderna, fotar aldrig såklart några roliga bilder från själva festerna. I'm living in the moment, typ).
 
Elin, jag, Anna och jag vet inte vad Matilda gör. Hon ville iallafall lyssna på denna låt på repeat. (Och förstås även denna).
 
Förra veckan bestod mest av att jag hostade sönder dagarna och repade till vårt Engelen-gig på kvällarna. På veckoslutet kom mamma och pappa på besök, det var väldigt uppskattat! Vi gick på bio (det här med bio börjar bli lite komiskt) och såg "Hur många lingon finns det i världen?" och pappa dränktes i popcorn. Filmen var himla söt! Och under lördagen gick vi runt i Stockholm och på kvällen åt och drack vi spanskt på "La cocaracha". Supergod tapas, kryddigt rött vin och en alkoholinnehållande milkshake som smakade Ville Vallatons bananglass! På söndagen åt vi kinesiskt innan de flög hem. Nu har jag bland annat tulpaner, ett kylskåp som inte gapar lika tomt mera och nästan hela Lindholms var förenade. Det är fint med familj.
 
Nu måste jag ta tag i min bedrövliga dygnsrytm, förhandsuppgifter och alla måsten - can't wait. Men om två veckor kommer jag hem till min familj och my lovely people!
 
 
Amanda